Prinsessan Ragnhild på Abrigo
Förre statsministern Torbjörn Jagland och Prinsessan Ragnhild invigningsöppnar Studiecentret.
Abrigos fd ordförande, tillika fd ambassadör Margareta Winberg.
Naturligtvis fanns det under invigningsfesten plats också för Studiecentrets blivande elever, som i framtiden kommer att få hjälp genom Bibliotek och Datasal.
Prinsessan Ragnhild på Abrigo
Förre statsministern Torbjörn Jagland och Prinsessan Ragnhild invigningsöppnar Studiecentret.
Abrigos fd ordförande, tillika fd ambassadör Margareta Winberg.
Naturligtvis fanns det under invigningsfesten plats också för Studiecentrets blivande elever, som i framtiden kommer att få hjälp genom Bibliotek och Datasal.
SWISH 123 90 40 452
PLUSGIRO 90 40 45 - 2
BANKGIRO 904 - 0452
SWISH:
Mars 2023
RUNDBREV
Kära vänner och medarbetare,
Jag skriver detta brev till er från Abrigo den 8 mars – Internationella kvinnodagen och min sista dag i Brasilien. Här har vi en het höstad, men nyheterna från Sverige aviserar att jag skall förbereda mig för en kall och snöig hemkomst.
Under tiden i Brasilien har jag följt några reportage om en Insamlingsorganisation. Jag fylldes av känslan, att det var som om det gällde ett världsmästerskap i insamling. Otroliga insamlingsresultat, flott utförd propaganda, sanslösa chefslöner – men resultatet då? För dem som befinner sig i andra ändan av insamlingsarbetet är det inte intressant hur mycket pengar som samlas in, men vilken hjälp som kommer fram till dem. Vad vi samlar in måste ställa mot vad vi utför. Vi på Abrigo har inte råd eller intresse av dyra kampanjer. Jag är Abrigos ende anställde, och delar min tjänst mellan insamlingsarbete och verksamheten på Abrigo. Våra styrelseledamöter har inga arvoden, mycket arbete utförs av frivilliga. Och våra satsningar på långsiktiga lösningar för hjälp åt utsatta kvinnor är inte stoff som skapar rubriker, men det skapar förändring för dem vi når. Men under dessa veckor har jag intervjuat sju kvinnor som tillhör Abrigos historia. De fick hjälp genom oss för 25 år sedan eller mer. De skall få återkomma med sina berättelser i våra rundbrev. Jag blev själv rörd och berörd. Abrigo gör skillnad.
Med Key Growth in i arbetslivet!
Elaine är 19 år, kommer från en romsk familj.
Hon tar ensam hand om sina 6 småsyskon och sin sjuke far, de bor i ett hus utan vatten eller några bekvämligheter. Hon kämpar med att avsluta sina gymnasiestudier och har genom stöd från Key Solutions fått förverkliga sin dröm, om en praktikantplats på ett djursjukhus. Nu har gon blivit erbjuden fortsatt och betald praktik. Ingen förtjänar det mer än hon, och vi är glada och tacksamma över det stöd hon och sju andra kvinnor har fått och får från Key Solutions.
Key Growth
Med Key Growth in i arbetslivet! – med stöd av Key Solutions kan vi nu erbjuda praktikplatser för kvinnor som genom Abrigo fått yrkesutbildning. Praktik är en förutsättning för ett fast arbete, men praktiktjänster ger inte en lön som kan försörja en kvinna och hennes barn. I vårt projekt kommer vi att följa praktikanterna i nära kontakt med dem själva och deras arbetsplatser; ge stöd och ekonomisk hjälp. Du är välkommen att ta del av en kort film som vi gjort kring projektet, och som vi lägger ut på vår hemsida
Välkomna
Under många år har Insamlingsstiftelsen Gatubarns givare finansierat Abrigos arbete bland barn och ungdomar.
När nu Gatubarn avslutar sin insamlingsverksamhet uppmanar de sina givare att fortsätta stödja verksamheten direkt genom Abrigo.
Tillsammans får vi betydligt lägre administrativa kostnader. Vi tar med glädje emot förtroendet, hälsar alla givare välkomna
Lederne
norska fackföreningsrörelsen
Lederne är Abrigos största sponsor. Intresset och generositeten är stor, inte bara som givare utan också genom flera mycket uppskattade besök på Abrigo. I januari fick vi från Ledernes huvudorganisation och Ledernes lokalavdelning i Oslo sammanlagt 249.000 kronor. Abrigos verksamhet är hårt pressad efter pandemi och med pågående krig i Ukraina. Vi är tacksamma för alla som fortsätter att jobba för våra långsiktiga mål. Lederne bekostar idag största delen av våra kostnader för förskolan.
Med tjugofem år i Backspegeln
Lúcia berättar
Jag befinner mig i min hemstad Pirapora, en gång en viktig hamnstad vid San Fransiscofloden, idag en bortglömd håla med usla vägförbindelser. För något år sedan fick jag veta att just här i min hemstad bodde en av de första kvinnor som jag lärde känna på Abrigo – för 25 år sedan!
Ett kvartssekel har gått, men jag känner genast igen henne där hon står i dörren till sitt rejäla hus kolonialstil och med fönsterluckor. Efter utväxlat de vanliga hälsningsfraserna säger jag, berätta Lúcia, berätta om dig själv. Min mamma hade flytt livet som lantarbetare och försörjde oss barn som tvätterska här i staden. Hon kunde läsa, min inte skriva. Jag gick några år i skolan, men fullföljde aldrig folkskolan. Jag var tvungen att börja hjälpa till med försörjningen, hade ett stånd där jag sålde apelsiner och kakor. Livet rullade på utan några perspektiv. Och så träffade jag en man och blev gravid och tänkte: Det blir nog bra, med en man som var militär och ett barn. Men hans familj tyckte inte om mig och visade det öppet. Det tycke att han kunde hittat någon som var mycket bättre än jag. Han försvarade mig inte så som jag hade förväntat mig, och jag gjorde slut. Mamma, som är troende katolik kunde inte acceptera att jag var gravid och tog avstånd från mig. Jag var förtvivlad.
Så en dag hörde jag några kvinnor tala om att Dona Brigida som hade en son som tjänstgjort i flottan, men som nu studerade för att bli advokat och jobbade på ett hem för ensamma mammor. Och jag sa högt: Dit vill jag åka! Att få vara i fred, att få samtala med andra kvinnor i samma situation Jag sökte upp Dona Brigida, som gav mig kontakten med dig. Mindre än en vecka senare var jag på väg. Det var första gången jag var utanför min hemstad.
Jag kom fram till Abrigo och blev väl mottagen, men redan andra dagen upptäckte gynekologen på Abrigo att jag behövde akut vård. På lasarettet klassades min graviditet som av hög risk. Jag lades in på intensivvård med syrgas. Men jag var inte ensam, varje dag kom någon anställd eller boende för att besöka mig.
Abrigo räddade mitt liv, och förändrade min framtid. Där och då fick hjälp att förstå, att jag med hjälp av studier skulle kunna bryta mig ur den onda cirkeln med hjälp av studier.
Ett kvarts sekel har gått - vem är den Lúcia som vi möter idag? Jag är 49 årig socionom och tvåbarnsmamma som sedan 12 år är anställd av kommunen. Jag arbetar med hälsovård, eftervård av stomiopererade.
I början var mina studier en kamp, vi bor ju så avlägset. Men närmsta högskola, 200 km härifrån, hade börjat med kurser där närvaro alternerade med digital undervisning. Nu är det ju snart 20 år sedan, och jag hade absolut ingen kunskap om datorer så kampen fick börja där. Jag visste inte vad ett key-board var. Det var här började min kamp. Men om du bara visste hur mycket hjälp jag fick av stans alla tonårspojkar! De nästan slogs om att hjälpa mig. Och så skall jag, i rättvisans namn säga, att min sons pappa ställde upp med underhåll för pojken, och med hjälp till mina studiekostnader. Med tiden fick jag min examen som leg. socionom, och bara något år sedan blev jag, bland många sökande, uttagen för jobbet som en av kommunens socionomer.
Vilka råd skulle du ge till en lågutbildad, hemlös småbarnsmamma? Sök hjälp att sätta upp ett mål. Och våga. Man kommer ingenstans utan studier. Och då menar jag inte bara arbete utan också vår utveckling som kvinnor. Att studera är slitsamt, du kommer att vara på gränsen att ge upp. Men när man väl en gång nått ett mål, så vill man fortsätta. Jag fortsätter att studera, just nu hälsovård.
När vi vågar ge oss in i studier, så formar vårt mod våra barns liv. När min dotter idag studerar medicin i Buenos Aires, så är det en följd av att jag valde att studera, och de ser resultaten. Jag har fast lön, jag har byggt mitt eget hus, jag har bil och jag kan hjälpa mina barn med deras studier.
Jag var den första i min familj som fick en högre utbildning. Ja, den första som ens kunde läsa och skriva. Mina ledde till att mina båda yngre bröder började intressera sig för studier och idag har högskoleexamen.
Nedskrivet av Washington som rördes och berördes av Lúcias berättelse. Abrigo gör skillnad!
Key Growth – ett nytt och efterlängtat projekt
ett nytt och efterlängtat projekt Tillsammans med Keys Solutions startar vi ett nytt arbete för att underlätta vägen ut i arbetslivet. Key Growth kommer att hjälpa kvinnor och ungdomar från Abrigo till praktikplatser som ger arbetslivserfarenhet. ”För oss handlar det om att alltid ta saker till nästa nivå. Har vi möjlighet att göra någon annans liv till det bättre har det alltid varit en självklarhet för oss. Att få vara med och förändra dessa kvinnors liv och förhoppningsvis få många av dem att bli självförsörjande är ofattbart och otroligt fint.” skriver Sophie Sörkvist, projektledare på Key Solutions.
Abrigo – för oss som vill förändra.
Är Du en av oss?
Välkommen att följa oss på sociala medier, Du hittar oss på:
